Syftet med detta examensarbete är att undersöka årskurs nio elevers matvanor, och betyg i ämnet i idrott och hälsa utifrån genus. Studien genomfördes på två stycken skolor den ena i ett område med lågt socioekonomiskt index och den andra i ett område med högt socioekonomiskt index. Examensarbetet genomfördes med hjälp av information sammanställt från 77 stycken enkäter, betyg och relevant litteratur. Resultat av undersökning visar att det finns viss korrelation mellan elever som lever i områden med högt socioekonomiskt index har högre betyg i ämnet idrott och hälsa och god kosthållning i jämförelse med elever som bor i områden med lågt socioekonomiskt index som har lägre betyg och sämre kosthållning, dock går sambandet inte att säkert fastslå. Resultaten av studien visar att eleverna på skolan med lågt socioekonomiskt index äter mer onyttig mat och betydligt mindre frukost i jämförelse med eleverna på skolan med högt socioekonomiskt index.

Syftetmed denna uppsats var att beskriva och analysera de allmännyttiga bostadsbolagen i Göteborg.Den roll de har, men också den roll de skulle kunna ha.En del i detta har varit att titta på hur de allmännyttiga bostadsbolagen påverkar möjligheterna för göteborgare att få en bostad, medfokuspåsocioekonomisktutsattagrupper.ViharanväntossavenkvalitativmetoddärviharintervjuatföreträdareförsamtligaallmännyttigabostadsbolagiGöteborg,boendesekreterarefrånsocialtjänstensamthyresgästföreningen.Resultatenfrånintervjuernaharanalyseratsmedhjälpavtidigareforskningochteori.DentidigareforskningenhandlarfrämstomallmännyttaniSverigeochsvenskbostadspolitikmedfokuspåboendeproblematik.Deteoretiskareferensramarviharanväntossavärvälfärdssystem,housingfirstochspelteori.Resultatochanalyshardelatsuppitemanutifrånstudienssyfte.Studienvisarattallmännyttansfrämstauppgifterärattdrivasenligtaffärsmässigaprinciper,attarbetaförboendeinflytandeochdemokrati,attbyggabostädersamtattvaraettverktygförpolitisktinflytandeöverbostadsmarknaden.Angåendeallmännyttansarbeteförsocioekonomisktutsattagrupperharfokuslegatpåbostadsbolagensuthyrningskriterier,samarbetetmedsocialtjänst,kommunalakontraktocharbetetmotsegregation.Rättentillbostadäretttemasomhargenomsyrathelastudien.Samtligainformanteranserattallaharrätttillbostadsamtidigtsomdeharsvårtattsevemsomskatillgodoseden.InformanternauppleverattbostadsbristeniGöteborgärenstordelavproblematiken.Studienvisarattallmännyttansuppgiftattdrivasaffärsmässigtärsvårförenligmedattgebostadtill alla..

Syftet med arbetet är att jämföra den lokalatolkningen av värdegrunden i två socioekonomiskt skilda områden.Studien utgår ifrån att undersöka om det finns någon skillnad i synen påvärdegrund i två socioekonomiskt olika områden. Tidigare forskning har belystvärdegrunden i relation till segregering, vilket tas upp i bakgrunden. Genomkvalitativ innehållsanalys med inslag av kvantitativ textanalys samtkvalitativa intervjuer med lärare från två olika områden påvisar studien attdet inte finns någon skillnad i tolkningen av begreppet värdegrund i de tvåområdena A och B. Däremot visar undersökningen att respondenterna säger att deomsätter värdegrunden på olika sätt i praktiken. Även de problemområden sombeskrivs av respondenterna skiljer sig mellan A och B.

Abstrakt Malmgren, Linda & Skoglund, Anna (2010). Den likvärdiga specialpedagogiken - det specialpedagogiska stödets utformning i två socioekonomiskt skilda områden. (The equivalent special needs education - the organisation of special education aid in two socio-economically diverse areas.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur det specialpedagogiska stödets utformning och genomförande sker på två strukturellt liknande skolor i socioekonomiskt olika upptagningsområden, samt att belysa den allmänna synen på specialpedagogik. Som grund till vårt arbete ligger våra svenska lagar och förordningar, begreppet en skola för alla, samt några utvalda specialpedagogiska perspektiv. Våra undersökningar har baserats på semistrukturerade intervjuer samt enkäter.

Introduktion: Karies är en multifaktoriell sjukdom och en av de mest förekommande infektionssjukdomarna som finns världen över. Den kan förekomma i olika svårighetsgrad och orsaka såväl smärta som en försämrad livskvalitet hos individen. Trots att det har skett en minskning av kariesförekomsten hos befolkningen, framför allt i Sverige, de senaste årtiondena finns det individer som tillhör riskgrupper för att utveckla mycket karies.Syfte: Syftet var att undersöka socioekonomiska faktorers samband med kariesförekomst.Frågeställningar: Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland barn och ungdomar? Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland vuxna och äldre?Metod: Systematisk litteraturstudie.Resultat: Tjugoåtta vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie. Utbildningsnivå, såväl hos en vuxen person som hos barn/ungdomars föräldrar, är den vanligast förekommande socioekonomiska faktor som påverkar kariesförekomst.

Vi har med hjälp av intervjuer och enkäter undersökt vilka faktorer som ligger till grund för föräldrars val av förskola. Idag kan föräldrar göra ett rationellt val genom att själva undersöka, besöka och ta reda på vilken förskola som passar dem och deras barn bäst. Valmöjligheterna är många och beslutet är stort. I denna undersökning redovisas faktorer som utmärker sig vid föräldrars val av förskola i Sverige utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Föräldrar i allmänhet visste vilka faktorer som de ansåg viktigast i sitt val av förskola.

Kandidatuppsats i geografi med kulturgeografisk inriktning.

Detta är en komparativ studie med en kvantitativ metod vars syfte är att få förståelse för skillnader i barns studieresultat. Vi har med hjälp av PISA undersökt huruvida föräldrars socioekonomiska kapital samt hur barnets familjestruktur påverkar dess möjligheter till ett positivt studieresultat. I dagens samhälle ser familjer ut på flera olika sätt och strukturerna varierar beroende på det socioekonomiska kapital föräldrarna besitter. Skillnader i familjestruktur kan också se olika ut beroende på vilken välfärdsstat man bor i, anledningen till detta är att en god välfärd ökar möjligheten att klara sig som ensamstående förälder, vilket i sin tur leder till ett ökat välmående. För att visa på stora skillnader valde vi att jämföra USA och Sverige där skillnaderna i välfärd är markanta.

Denna uppsats har med kvalitativa metoder undersökt begreppet gentrifiering och hur processen påverkar området Seved i Malmö. Här avhandlas hur begreppet definieras i vetenskaplig litteratur och hur gentrifieringsprocessen kopplas till segregationsprocessen. Genom en fallstudie på området Seved, med analys av planeringsdokument och intervjuer med inblandade aktörer, undersöks om Seved gentrifieras och stadsplanerares inställning till detta. Gentrifiering innebär att invånarna i ett område byts ut från socioekonomiskt svagare grupp till en socioekonomiskt starkare grupp. Sedan begreppet myntades på 60-talet har dess innebörd vidgats och har idag en bred definition. Processen kan beröra såväl urbana som rurala områden samt påverka både låginkomstområden och höginkomstområden.

Rosdahl, Sofie (2010). Barn i behov av särskilt stöd och likvärdigheten ? ett socioekonomiskt perspektiv (Children with special needs and equality ? a socioeconomic perspective). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse kring de socioekonomiska faktorernas betydelse för arbetet med barn i behov av särskilt stöd samt att sätta det i relation till målet om en likvärdig utbildning. Undersökningen bygger på en komparativ studie mellan två skolor.

Malignt melanom är en av de tio vanligaste cancerformerna. Insjuknandet har ökat på grund av ändrade sol- och resvanor. Utvecklingen beror främst på UV-strålningen från solen samt ökad användning av solarier. Idag är det främst de yngre kvinnorna som insjuknar. Det gäller att diagnostisera malignt melanom i ett tidigt stadie, då det ger en bättre förutsättning för överlevnaden.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskoleklassbarn konstruerar sina tankar om framtiden med avseende på yrkesval. Vi vill undersöka vad barn, i två socioekonomiskt skilda stadsdelar, har för tankar om sitt framtida yrkesval och vad den sociala miljön i dessa stadsdelar kan ha för inverkan på dessa barns tankar. Frågeställningar:? Vad har barn från två olika förskoleklasser för tankar om sina framtida yrkesval?? Är det möjligt att urskilja huruvida den sociala miljön har inverkan på barnens tankar om det framtida yrkesvalet?? Är det möjligt att urskilja några skillnader mellan flickornas och pojkarnas tankar om sitt framtida yrkesval?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört vår studie i två stadsdelar i Göteborgs stad, en socioekonomiskt stark och en svag. Vi har gjort undersökningen i två förskoleklasser på två olika skolor.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka tennis- och handbollsspelande ungdomars (12-16 år) upplevda press från sina föräldrar samt jämföra detta mellan olika socioekonomiska områden.?Upplever ungdomar inom handboll och tennis press från sina föräldrar??Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress beroende på om man bor i en kommun med hög medelinkomst eller låg medelinkomst i Stockholms län??Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress i en ekonomiskt krävande idrott (tennis) och en idrott som inte är lika kostsam (handboll)??Finns det något samband mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna känner att de har?MetodUndersökningen var en kvantitativ studie, skapad med hjälp av enkäter. Genom Statistiska centralbyrån erhölls information om de kommuner med högst och lägst medelinkomst i Stockholms län 2005. Vårt urval var begränsat till tennis och handboll. Undersökningsgruppen bestod av totalt 238 respondenter varav 125 killar och 107 tjejer.ResultatResultaten visade att de allra flesta ungdomar, nio av tio, inte upplevde någon eller endast ?låg? föräldrapress.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om elever i år 5 är toleranta och kunniga om opinionsfriheterna i Sverige och om de är medvetna om att det finns länder som saknar dessa friheter. För att mäta elevers tolerans, kunskap och medvetenhet använde vi enkät. Undersökningen visar att bakgrund spelar roll för elevernas tolerans, kunskap och medvetenhet om opinionsfriheterna. Eleverna är toleranta och kunniga om opinionsfriheterna men dock inte i de provocerande frågorna och dessutom är de omedvetna om huruvida opinionsfriheter finns i alla länder. Beroende på vilken opinionsfrihet det gäller skiftar toleransen, kunnigheten och medvetenheten.

Vi har med hjälp av intervjuer och enkäter undersökt vilka faktorer som ligger till grund för föräldrars val av förskola. Idag kan föräldrar göra ett rationellt val genom att själva undersöka, besöka och ta reda på vilken förskola som passar dem och deras barn bäst. Valmöjligheterna är många och beslutet är stort. I denna undersökning redovisas faktorer som utmärker sig vid föräldrars val av förskola i Sverige utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Föräldrar i allmänhet visste vilka faktorer som de ansåg viktigast i sitt val av förskola.